Nya texter

Hans Hildebrand: Sveriges medeltid d 2 Städerna Kolla Archive org här:

Med tillredningen af pelsverk sysselsatte sig de, som med vexlande namn kallades buntmakare, pelsere, skinnare, på tyska äfven kallade kortzenwerter eller kortzener, på nutidens svenska ”körsnärer”. Sverige stora rikedomar på pelsbärande djur och den allmänna seden att hafva å kläderna foder och bräm af pelsverk måst ehafva gifvit skinnarne i de svenske städerne rikligt arbete. sid 489 i Hildebrand: Sveriges medeltid andra boken där det också sägs att skinnarna skilde sig från skräddarna i att de sydde skinnen till kläderna.
På sidan 448 talar han om hattar:
Hatt och hufva äro i det gammalsvenska lagspråket de för man och qvinna betecknande hufvudbonaderna. Hattar funnos under medeltiden man kan nästan säga af alla möjliga slag utom de nu brukliga cylindriska med smala brätten. Materialet var vexlande, än linne (år 1474), än tjockt tyg, än filt, än hudar och skinn; ofta hade hatten ett uppvikt skinnbräm. Formen vexlade ännu mera; hattarne vore än rundkulliga, än toppiga, än hade de nedkanten jämnt uppviken rundt omkring, än förekomm uppvikningen endast baktill och å sidorna, medan detdet ej uppv8kta framstycket bildade en skärm…..Nästan alla de former, i hvilka hatten förekommer, passa enligt våra begrepp, bättre in under namnet mössa.

S 564
HATTMAKARE, PILEATORES. FILTARE.

I Visbylagen omtalas viltere; i de tyske städerne kallades de äfven hutviltere. De beredde av det hår, som erhölls vid kardande och valkande af kläde, liksom af annat hår filt som bearbetdes till hattar, äfvensom till benbeklädnader. Material och bearbetningssätt voro vexlande: det talas om lamullshattar på två skålpund, höstullshattar, in- och utvändigt ruggiga hattar på 2 ½ skålpund, pundhattar, m fl hattar. Det fanns i Lybeck ett särskilt yrke för att sy och brodra hattar.

  Hattmakare omtalas högst sällan i svenska urkunder och torde vi deraf kunna draga slutsatsen, att hattmakeriet ej hos oss bedrefs i stor skala, så mycket hellre som filthattar i Danzigs räkenskapsböcker omtalas bland sådana föremål, som exporterades till Sverige. 
  För formen på hattarne, som under medeltiden voro mjuke, får jag tillfälle att redogöra i den modeöfversigt som skall lemnas i den tredje boken.