Sverige och Kina 

Afuck.jpg

Nilsson Schönborg, Göte
Kinesiskt porslin, ostindiehandel och arkeologi i Göteborg -  Porslinsskärvor berättar om 1600- och 1700-talets Kinahandel

Ostindiska kompaniet
Svenska Ostindiska kompaniet [Wiki]
Chinoiserie
Kina Slott

A-Fuk, den förste Kinesen i Sverige [NT]
Afock (A-fuk) var tolk åt Ostindiska kompaniet. Han inbjöds av superkargören Olof Lindahl och följde år 1786 med ett av kompaniets skepp till Sverige. På bilden t.h. av Elias Martin beundras han av en dam.

Under tiden 1731-1806(13) När kontakterna mellan Kina och Sverige etablerades seglade säkert 130 expeditoner för Svenska Ostindiska Companiet (SOIC). Förvisso hade hundratals svenskar gjort den resan tidigare, om inte annat som läkare eller annat i holländarnas, eller engelsmännens tjänst (Så t ex Carl Peter Thunberg]. Så kunskapen om Kina fanns, men den var inte god. 
1754 skärpte Kineserna villkoren för västerlandets närvaro i Kina. Tidigare hade Kanton med omgivningar varit tillåtet område, men nu blev det så gott som bara själva staden Kanton som västerlänningarna hade tillträde till och det är väl tveksamt ens om alla som fanns ombord på skeppen någonsin kom i land.

  Den trojka som spelade mest roll för Ostindiefärderna var just Svenska Ostindiska Companiet, Vetenskapsakademien och Carl von Linné med lärjungar. Akademien var förstås en skapelse av Linné. 

Nyberg, Kenneth, 1971-
Bilder av Mittens rike : kontinuitet och förändring i svenska resenärers Kinaskildringar 1749-1912 / Kenneth Nyberg. - Göteborg : Historiska institutionen, Univ., 2001. - 332 s. : ill. - (Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg ; 28). Digital utgåva.

Dagböcker, reseskildringar och relationer.
  Kunskapen om Kina var alltså fortfarande klen. Ett litet antal reseberättelser, dagböcker eller rapporter har vi kvar.
Den första relationen är faktiskt en från 1600-talet. Nils Mattsson Kiöping
Mellan åren 1647 och 1656 befann sig Nils Mattsson Kiöping han på resa i Asien och Afrika. Kiöping hade vistats i Persiens storstäder, på Ceylon och Java, i Kaukasus, Mellan­östern, Kina och Indien. Han hade stridit som soldat i Afghanistan och genomlidit skeppsbrott utanför Japan. Den reseskildring som han skrev vid hemkomsten är en som tidens relationer ofta var, en berättelse full av uppenbara påhitt och förvildad hörsägen, men också av observationer och personliga reflexioner. Hans berättelse gavs ut 2016 av Ruins förlag och finns som fulltext hos Projekt Runeberg, se nedan. 

250px-CantonFactories1780

Kanton 1780. Även den svenska flaggan syns på bilden.

Kiöping, Nils Matsson,1621-1680 Wiki
Reesa som genom Asia, Africa och många andra hedniska konungarijken, sampt öijar medh flijt är förrättat / Nils Mattsson Kiöping ; avskrivna från originalen av Martin Rundkvist & med inledning av Kristiina Savin. - Stockholm : Ruin, 2016. - 171 s. - (Ruins förvandringar ; 2)

Avskrivning av 1667 års utgåva med titeln: Een kort beskriffning vppå trenne resor och peregrinationer, sampt konungarijket Japan. - [Fulltext Projekt Runeberg]. Innehåll: Kiöpings självbiografi för åren 1647-1658 /utgiven av Samuel Loenbom, 1773.
Fulltext även hos Litteraturbanken och ALVIN

Gethe, Carl Johan 1728-1765
Dagbok, hållen på resan till Ostindien 1746-1749. - 1749. [Handskrift]
  Dagboken skildrar resan till och från Kanton med utförliga beskrivningar av Cádiz, Kanton, Tenerifffa och Java. Skildringar av kinesiska seder och bruk, det kinesiska språket, skeppsfart, djur och växter i Kanton. Kapten ombord på skeppet Götha Leijon var Bengt Askbom.

Unknown

Schantz, Carl Fredrik von, 1727-1792
En kort beskrifvning uppå en ostindisk resa till Canton uthi China [Handskrift i fulltext] förrättat af Carl Fredrich von Schantz ifrån åhr 1746 till åhr 1749. - 61 bl. - Läs hela texten (Fritt tillgänglig via Kungl. biblioteket). - ARCHIVE.ORG

images


Osbeck, Pehr 1723-1805
Dagbok öfwer en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752 : Med anmårkningar uti naturkunnigheten, fråmmande folkslags språk, seder, hushållning, m. m. / af Pehr Osbeck. - Stockholm : Tryck hos Grefing [på egen bekostnad], 1757. - 376 s + planscher ; Register. Appendix: Kort berättelse om den Chineiska landthushåldningen / af C.G.E.B [C.B Ekberg]. - 32 s.

  Engelsk utgåva Vol 1 ; Vol 2.

Ekeberg, Karl Gustav 1716-1784
Capitaine Carl Gustav Ekebergs ostindiska resa, åren 1770 och 1771 : Beskrefven uti bref til kongl. svenska vet. academiens secreterare. - Tryckt på eget förlag hos Henr. Fougt, kongl. boktryckare. - Stockholm, 1773. - 172 s.
  Fulltext GUPEA

På Ekebergs skepp fanns också Jacob Wallenberg. Hans berättelse kallad ”Min son på galejan” innehåller inte heller något egentligt om Kina, trots att Wallenberg gjorde tre resor dit. Kanske kom de flesta inte längre än till Wampo (Huangfu), europeernas ankarplats en halvannan svensk mil ifrån Kanton. ”Vi funno här", skriver Wallenberg, ”för oss skeppet Prins Gustav, tillika med tretton andra, och efter oss kommo ännu nio stycken, så att europeiska skekppen voro inalles 24 detta året, nämligen 13 engelska, 5 holländska, 2 franska, 2 danska och våra tvenne, utom ett portugisiskt som låg i Macao.” Vi får sedan inte veta något om Wallenbergs egna upplevelser utan han börjara orera om kinesernas demografiska situation. Förstås talas om kinesernas månggifte och eventuella lössläppthet, men sedan frågar han sig: ”Vad anledning kunna våra resande haft att skapa så mycket kinesiska varelser?”, d v s uppgifter om det väldiga antalet kineser. Wallenberg antar att mycket av detta är felaktiga slutsatser baserat på särskilt tättbebodda områden. ”- Vilken flod utan siffor, och vilken lycka att det ej är annat än siffror! Ty annars stode jordklotet i fra att uppslukas på en gång. Men, menar han, man blir också lätt bedragen när man först kommer till Kanton som ju är traktens handelsplats och det är klart menar han, att just här samlas mycket folk. Han jämför med Larsmässan i Göteborg, då man får armbåga sig fram i trängsel. Till slut ger han oss en liten ögonblicksbild av trakten, så något litet såg han väl av Kanton. I övrigt hänvisar Wallenberg till Osbeck (ovan) och det är tydligt att han kommit över en hel del av vad jesuiterna skrivit om just Kina.

Utöver skriftliga vittnesbörd om Kina finns ett antal målningar från tiden. Bland de mest omtalade är de många gouacherna med bilder av kinesiska båtar som fanns på Skärva herrgård i Blekinge, och som höll på att mer eller mindre oegentligt säljas till utlandet. 
Se t ex pdf:n Kinabilder. - DI. - UNT


Svensk mission i kina och arkeologi.
Under 1800-talet kom mycket av kinaresandet att tas över av missionärer. (Se vidare) och av forskare som Johan Gunnar Andeersson och i någon mån av Sven Hedin (som emellertid mest visatades i Mongoliet).


Janeric Johansson berättar en del om okända missionärsäventyr och samtidigt om arkeologen Johan Gunnar Andersson, som ju delvis är upphovet till all kinesisk arkeologi, med upptäckare av pekingmänniskan och grundare av Östasiatiska museet, 1926.

Skolplanscher och kinaintresse, fallet Harry Martinson.

Johansson, Janeric, 1950-
Bilder av hopp : svenskarna som förändrade Kinas historia / Janeric Johansson. - Ekerö : Narin, 2017. - 206 s. : ill.


Maoismen
Den svenska intellligentian på vänsterkanten blev oerhört intresserad av Kina som socialt experiment. En av förgrundsfigurerna för det intresset blev förstås Jan Myrdal, som med den etnologiska bestsellern ”Rapport från Kinesisk by” banade väg för maoistiska idéer i Sverige. Hans skrifter finns till en del att läsa i fulltext hos Projekt Runeberg.

Senare när Mao och hans delvis katastrofala politik utsatts för enorm kritik svalnade det politiska intresset för Kina i Sverige. En mycket god analys av maotiden i Sverige och av ideologier och ideologer, kompletterad med intervjuer av de som ledde den verbala kampen ges i en ny men nästan nedtystad bolk av Ingrid Wållgren:

Wållgren, Ingrid, 1986-
Mao i Sverige : den svenska maoismen 1963-1986 / Ingrid Wållgren. - Stockholm : Dialogos, [2017]. - 360 s.

Kinaintresset resulterade utöver politiska skrifter i några sällsynt intressanta böcker om kinesisk skrift och kinesisk Qinmusik av Cecilia Lindqvist. Hon har också beskrivit hur livet som västerländsk student i Bejing kunde te sig under de hårda åren under kulturevolutionen

Lindqvist, Cecilia, 1932-
En annan värld : minnen från Kina 1961-62 / Cecilia Lindqvist. - Stockholm : Bonnier, 2015. - 330 s. : ill.



Svenska kontakter med Kina efter proggartiden



Henning Mankell: Kinesen

Johansson, Janeric, 1950-
Bilder av hopp : svenskarna som förändrade Kinas historia / Janeric Johansson. - Ekerö : Narin, 2017. - 206 s. : ill.

2010 Visades Terrakottasoldaterna i bergrummet nedanför Östasiatiska museet i Stockholm.

vau© Staffan Jansson 2017