Religion och filosofi 



I Kina samsas ett antal religioner och staten har ingenting att invända emot religion om den inte tar sig proportioner. D v s mission eller påvlig inblandning tolereras inte. Inte heller att relgionen tar politiska uttryck. Alla känner vi till Taoism, Konfucianism, Buddhism m fl religionsbegrepp. Det är inte bara så att alla tolereras, utan var och en kan tillhöra hur många som helst av alla religioner samtidigt. 

FOLKRELIGIONEN
  I botten finns för kineserna ofta den gamla 5000-åriga folkliga religionen som under hand utvecklat en myriad av myter och trosföreställningar. Ofta skymtar emellertid Ti, härskaren, eller Shang Ti, härskaren där ovan, himlen (Tien). Sedan finns naturgudar, fruktbarhetsgudar och gudar för i stort sett allt man kan behöva. 

LEGALISMEN

TAO - YANG OCH YIN
  En fundamental tankegång som utvecklats ur folkreligionen är emellertid samspelet mellan tillvarons två grundprinciper, yang och yin. Yang är den ljusa, varma manliga principen och yin det kvinnliga mörka och svala. Samspelet mellan dessa principer är t’ien tao, himmelens väg och det är meningen att människans väg, jen-tao, ska följa och stämma överens med himmelens väg.
  Tre fenomen som härstammar ur folkreligionen spelar roll än i dag; 1. för-fäderstillbedjan, 2. feng-shuei (vind och vatten, se även) och 3. pietet, sonlig vördnad.
(De här begreppen rimmar mycket väl med filosofernas konfucianism som är väl så viktig i samhällslivet).
  En människa anses ha tre själar varav en vid livets slut följer den döde till graven. En tar sin boning i en nygjord förfäderstavla och en tredje förvisas till huang-huo, de gula källorna, underjorden, där en stannar som en ”hungrig (osalig) ande”, kuei. Efter en sorgetid på tre år kan underjordshärskarna dygdförklara en kuei, som då blir en shen, ”ande”. Förfädernas andar vördas i familjens huskapell.
(Uppenbarligen har termen Shen blivit föremål för mycken diskussion. Här en publikation som tydligen varit kontroversiell. Men västvärlden har diskuterat begreppet ”övernaturlig” till leda i debatten om ”mana” t ex och det visar mest hur svårt kristna präster har för att förstå religioner som inte nödvändigtvis måste prestera en höggud). Se också ”Chinese gods and immortals” wiki.

Mateer, Calvin Wilson, 1836-1908
Meaning of the word Shen. - [Fulltext]. - 1913. - 155 s.
  Ursprungligen publicerad i ”Chinese recorder” 1901-02.

Giles, Herbert Allen 1845-1935
Religions of ancient China. - [Fulltext]. - London : Constable, 1905. - 69 s.

Groot, J. J. M. de (Jan Jakob Maria), 1854-1921
The religion of the Chinese. - New York : Macmillan, 1910. -  230 p. - Index.

Parker, Edward Harper, 1849-1926
Studies in Chinese religion. - New York : Dutton, 1910. - 308 p. : ill. - Index.



Kanske kan en bok som den här nedan också vara till hjälp att förstå kinesisk religion, som den kunde iakttas i slutet av 1800-talet. Även om den har sina år på nacken och förstås är skriven av en anglosaxisk kristen präst så är säkert mycket giltigt än i dag och läst med omdöme så...:

DuBose, Hampden C
The dragon, image, and demon, or, The three religions of China: Confucianism, Buddhism and Taoism : giving an account of the mythology, idolatry, and demonolatry of the Chinese. - [Fulltext]. - London : Partridge, 1886. -  468 s. : ill.

Intressant är också:

Mackenzie, Donald Alexander, 1873-1936
Myths of China and Japan. - [Fulltext]. - London : Gresham, 1923. - 404 s. : ill.


BUDDHISM, TAOISM OCH KONFUCIANISM

Buddha poses - Buddhagarden

KONFUCIUS

Kaizuka, Shigeki
Confucius / by Shigeki Kaizuka ; translated by Geoffrey Bownas. - London : George Allan, 1956. - 191 s. : Index. - (Ethical and religious classics of East and West ; 17)

Zhuang Zhou, ca 369-ca 286 f.Kr. (Zhuang Zi)
Den äkta urkunden / av Chuangtse ; översatt och utgiven av Erik Folke. - Stockholm : Birkagården, 1924. - 156 s.
   Orig:s titel: Nanhua zheng jing. Ingår i Daozang. Google books. Se också: The                    
   Taoist Canon
–  A Historical Companion To The Daozang.
  

  



BUDDHISMEN (Chinese Buddhism wiki).  Timeline
61 e kr

Enligt Kinesisk tradition kom till Buddhismen till Kina år 61 e kr, genom att Kejsarae Ming-ti (Handynastin) till följd av en dröm skickade efter buddhistiska bilder, böcker och asketer från indien. Men redan kring år 0 lär hinayansk (theravada) buddhism ha förekommit, men det var bara i mahayansk form buddhismen hade någon framgång bland de livsbejakande kineserna.

300-talet
Nu kommer kinesiska översättningar av mahayanska texter vid sidan av de hinayanska och samtidigt fick infödda kineser laglig rätt att bli munkar

502-549 (regeringstid)
Under kejsaren Wu (Liangdynastin) var buddhismen statsreligion, den buddhistiska litteraturen på kinesiska samlades av kejsaren år 518. 
Mycket snart anpassade sig buddhismen efter kinesisk egenart. Så tex tog man upp drag ur inhemsk religion och filosofi och identifierade sina grundbegrepp med taoismens. T ex bodhi = tao, nirvana = wu-wei. Mer än någon annan stans blev buddhismen i Kina en ”verklig” religion med ett panteon med ett antal gudar och en utvecklad kult. 
  Den person som nämns inom den kinesiska buddhismen är Bodhidharma, som kom till Kina år 527. Han är den 28e läraren efter Gautama Buddha. 
  Buddhismen har haft mycket växlande öden i Kina. Ibland har den t o m förföljts som på 840-talet, en katastrof som den aldrig hämtat sig ifrån.

  De buddhaväsen (alltså inte gudar) som framför allt dyrkats är:

Sakyamuni, Sakyahelgonet d v s den historiske Gautama Buddha.
Amitabha, (kinesiska Amituo) den store hjälparen.
Maitreya, (kinesiska Mile Pusa) den kommande Buddha
Avalokitesvara (som i Östasien blivit kvinnlig, kinesiska Guanyin

Dessutom dyrkas en hel rad folkliga gudar, (gränsen mellan personer och gudar verkar vackla):

Ti-tsang = Ksitigarbha, underjordsfursten (gud eller Bodishattva) och en grupp större och mindre Lohans (helgon), bland vilka märks Ananda och Bodhidharma  men också Kejsar Wu, och ”storbuksbuddhan” Pu-tai (Ho-tai). Se Feng Shui.

Litteratur:
Visser, Marinus Willem de, 1876-1930
The Bodhisattva Ti-Tsang (Jizo) in China and Japan. -  [Fulltext]. - Berlin : Oesterheld, 1914. - 181 s. : ill.
 


BUDDHISTISKA RIKTNINGAR I KINA
1. Ching-tu, "det rena landets (=himlens) skola", som grundades på 300-talet av Hui Yuan, som tidigare varit Taoist. Typisk kinesisk, ofilosifisk riktning som söker frälsning i himmelen efter döden. Före kommunistregimen hörde 60-70 % av Kinas buddhister till Ching-tu.
2. Chan, ”meditationsskolan” (= Zen) infördes enligt traditionen på 500-tdlet av Bodhidharma  en indisk mystiker (som tidigare också ansågs ha grundat Shaolin klostret). Verklig framgång fick skolan genom Huineng (638-713), som gav den en helt kinesisk tankedräkt med mottot: Det gäller "att skåda sin egen natur och bli Buddha”. Genom intuition upptäcker man enheten bakom mångfalden. Ögonblicket då man genomskådar tillvaron kallaspå kinesiska wu. Den kunskapen överförs inte genom studium utan från ”själ till själ”.
  Skolan anser sig gå tillbaks det det legendariska ögonblick då Buddha en gång istället för att tala, lyfte en blomma mot åhörarna och log mot dem. Ingen förstod något utom Mahakasyapa som log tillbaka.
 Man älskar chockerande svar och formuleringar. Man har inga auktoritativa texter, men vissa skrifter studeras flitigt.
3. Tiantai, uppkallad efter ett berg i Kina med det namnet. där grundaren Zhiyi (538–597), den fjärde patriarken levde. Han har också kallats ”Den störste buddhistiske filosofen i Kina”. Han ville ge lika utrymme åt både upplevelser och intellekt och lägger därför stor viktig vid undervisning.

Se också:
Shaolin klostret
Chanbuddhism = Zenbuddhism
Buddhist art in China. wiki


Johnston, Reginald Fleming
Buddhist China. - [Fulltext]. - London : Murray, 1913. - 403 s. : index.

---------------


Little, Stephen, 1954-
Taoism and the arts of China. - [Fulltext] / by Stephen Little with Shawn Eichman. - Chicago : Art Institute of Chicago, 2000. - 415 s : ill.

Confucius
The analects of Confucius. - [Fulltext] / by Confucius ; William Edward Soothill ecd. - Yokohama : Eget förlag, 1910. - 1028 s.
  Konfucius ; Konfucianismen ; Analekterna = Samtalen med Konfucius

225px-孔子聖蹟圖

                                Konfucius


  RELIGIONEN I DAG

 



TRYCKTA TEXTER

Johansson, Janeric,
 1950-
Bilder av hopp : svenskarna som förändrade Kinas historia / Janeric Johansson. - Ekerö : Narin, 2017. - 206 s. : ill.

Lin, Yutang 1895-1976
Konsten att njuta av livet / Lin Yutang ; översättning av Ingalisa Munck. - Ny utg. - Stockholm : Bonnier, 1995. - 356 s. 
   Orig:s titel: The importance of living.
   

Andersson, Johan Gunnar, 1874-1960 

Pettersson, Maria

LÄNKAR

Wood, Michael BBC-news 20160223
Why does China have women-only mosques?  Wiki
Women imams of China (The Guardian)

History of Islam in China

Islam in China
Islam in China 1911-
Persson, Tore
Islam i Kina

Hui people  (till stor del muslimer) sv

Muslimska förföljelser i Kina? Rädsla för terrorism?

Zhou, Viola
WHEN ARE YOU GOING BACK TO ARABIA?’: HOW CHINESE MUSLIMS BECAME THE TARGET OF ONLINE HATE'
A lack of education over what the Communist Party refers to as ‘feudal superstitions’ is fuelling a rise in anti-Islam rhetoric, prompting fears that online tensions will spill over into real-world conflict

FULLTEXT.   Archive.org Youtube eng


vau© Staffan Jansson 2017