Litteratur i Kina efter 1800

MODERN KINESISK LITTERATUR
Nobelpristagaren i litteratur år 2000, Gao Xingjian skrev 1983 ett skådespel hållet i en absurdisktisk tradition som kanske hämtat inspiration från Samuel Beckets ”I väntan på Godot”. Likheter finns. På engelska kallas dramat Bus Stop. Här handlar det om åtta människor som väntar vid en busshållplats. Åskådaren förstår att åtskilliga bussar passerar, men ingen stannar. Ingen buss tar upp någon passagerare. Dialogen som förs mellan de väntande kan förstås ses som en latent kritik av samhället i sig, men somliga kritiker har istället sett och hört ett tonfall av nationell stolthet, humanism, framsteg, minne och njutning. Kvaliteter som glömts av de som kritiserat valet av Gao till nobelpristagare, men som uppfattats av Nobelkomittén och Gaos beundrare och antyder att dessa tema är essentiella i modern världslitteratur. Men fortsättningen pekar åt annat håll.
När Gaos karaktärer i dramat väntat ett helt år på att en buss skall stanna så försöker de blockera vägen när en buss närmar sig. När den väl kommer visar den sig vara en buss full av turister, fylld med främlingar alltså, och den ränner i hög fart förbi de väntande. Man bestämmer sig då för att det nog är bäst att gå till fots.  
Här skymtar förstås en allegori som pekar mot en inte alltför road inställning till västerlandets manipulationer med Kina genom historien. Opiumkrig och mycket annat hade skapat aversioner mot väst som man genomskådade som helt enkelt en imperialistisk manipulation i den renaste formen. 
  Många kinesiska tänkare kring sekelskiftet 1900 insåg att Kinas räddning var en inifrån kommande modernisering och förutsättningen för det var en bildad medelklass. För att bidra till det började bokförläggare publicera romaner på folkspråk, dagstidningar och magasin. Universiteten gav kurser i humaniora inkluderande studiet av Kinesisk och internationell litteratur. Man valde att se västerländsk litteratur som viktig och kanske som förebilder. Man översatte Conan Doye, Sir Walter Scott, Dickens, Balzac och Tolstoj. Tanken var att romankonsten från väst faktiskt var en del i västerlandets lyckosamma utveckling. När Qingdynastin såg sitt slut efter 1911 intensifierades försöken att skapa en bildad befolkning som också hyllade moderna principer som individuell frihet, feminism, demokrati, vetenskap. Man ville skapa förutsättningar bl a genom en litteratur på folkspråken. Ibland kallas den här tiden för ”Kinas upplysningstid”. Kanske kan man se en röd tråd från dessa tidiga intellektuella till Gao Xingjian. Rollerna i ”Bus Stop” representerar olika sociala roller och motsvarar någonting typiskt för traditionellt kinesiskt drama. men Gaos realism har mer med Ibsens ”Ett dockhem” att göra, ty Ibsen influerade starkt en ny epok av kinesiskt ”talat drama”. Ibsens hjältinna Nora blir starkt symbolisk för dem som arbetade för kvinnans frigörelse. ”Vad händer när Nora lämnar hemmet” hade Lu Xun (1881-1936) undrat i ett berömt tal och en berömd essä med den titeln.

Lu Xun är ju en av de tidiga stora banbrytarna för kinesisk modern litteratur, ja han skapade tillsammans med andra the ”New Culture Movement”. Hans mest kända bok är förstås ”A Madman’s Diary” (1918). Just den boken inkluderar modernistiska element, men det mesta som skrevs i ”The New Culture Movements”  anda är mer handfast realism som vill visa på eländet med ett patriarkaliskt system, fattigdom och andra orättvisor. (I och med intresset för västerländsk litteratur intresserade sig Lu Xun också för Science Fiction som haft en stadig utgivning i Kina förutom då under kulturrevolutionen. Bla översatte han själv Jules Verne. Se Chinese Science Fiction wiki)

Wuxia-romanen   Wiki sv
En av de mest populära litterära genres som finns och som har en uråldrig tradition i Kina allt sedan ”De fyra folkspråksromanernas tid” är kampsportsböckerna, Wuxia.
Det är i synnerhet en författare som dominerat 1900-talet och uppenbarligen kunde publicera sig t o m under kulturrevolutionen. Detta mirakel till upphovsman är Jin Yong (f 1924), Kinas bäst säljande nu levande författare.

Proletärromaner och Vänsterromaner
Några av Lu Xuns skrifter finns översatta till svenska, men mer känd blev en roman som likt andra under 1920- och 30-talen ville visa hur individer med stark motivation kunde undanröja hinder för sin personliga utveckling och skapa en framtid. Den kanske mest kända av dessa är Lao Shes (1899-1966) ”Rickshaw boy”. - [Fulltext]. - wiki [1937, på svenska ”En ricksha i Peking, 1946] berättelse om en fattig man från Bejing som försörjer sig som rickshadragare och som övervinner de mest fasliga motgångar, som konkurrensen med andra, stöld av hans ricksha, hans hustrus död i barnsäng, en älskads självmord och offentlig avrättning av en fackligt engagerad som han själv förrått.

Exilkineser och besökare
För den som vill försöka förstå Kina genom skönlitteraturen och memoarer finns ett och annat. En hel del biografiskt är skrivt av exilkineser. Somliga har bosatt sig på Taiwan, andra i USA eller Frankrike. 
En av de allra mest lästa är förstås Lin Yutang, som utöver sina ”livsstilsböcker” också skrev ett antal utmärkta romaner om Kinas historia. Lin Yutangs dotter Lin Tai-Yi som ärvde faderns talang för skrivandet och bland der som finns på svenska är en roman med väldigt tydliga kvinnliga förtecken och äktenskapets svårigheter. Romanen heter Guldmyntet och kom på svenska 1946. (Se mer här längst ned)

Kvinnans situation behandlas förstås också av  missionärsbarnet Pearl S. Buck  en författare som vi i brist på bättre kategoriserar som besökare i Kina. Pearl S. Buck som förutom att erhålla nobelpriset i litteratur skrivit en mängd böcker som spelat stor roll för omvärldens syn på Kina. Ytterligare en kvinna står bakom en modern klassiker är också Min barndoms Peking av Lin Huying som innehåller sex berättelser om 1920-talets Peking, baserade på hennes barndomsminnen från tiden före den kommunistiska revolutionen, ett Peking med låga hus, kringvandrande gatuförsäljare och kameler på gatorna. 


Mycket av den senare moderna romankonsten följer den humanistiska traditionen och kommer att  skildra såväl faror som löften förenade med abstrakta ideal.  I Ba Jins [1904-2005]  roman ”Den kalla natten” (1980) t ex överger hustrun sin tuberkulossjuka man för att ägna sig åt självförverkligande. (Kinesiska ”Han Ye” 1947, på engelska 1978 ”Cold nights”). Dit hör Yu Huas (f 1960) ”Att leva”  [2006] [Finns som e-bok] (orig 1992). ”En handelsman i blod” (”Chronicle of a Blood Merchant” (1995)) skildrar en desperat fader som närapå omkommer när han säljer sitt blod för att överleva. En subtil kritik av marknadseknonomi?? (Rec GP Kristiansstadsbladet).

Redan 1930 hade Lu Xun och Mao Dun (1896-1981) med flera grundat ”Förbundet av vänsterförfattare” som bland annat hade som mål att beskriva att orättvisor och lidande orsakades av människor med makt och inte ödet.
Mao Dun kan läsas på svenska, här finn Romanerna ”Midnatt i Shanghai” (1981-82) (Midnight 1933) och ”Bönderna”(1973). Hans tema är i mycket baserat på marxism och ekonomi. Så den naturalistiskt hållna ”Midnatt i Shanghai” som skildrar en textilindustrialists vedermödor med bristen på inhemskt kapital som tvingar honom att möta utländsk ekonomisk imperialism. Då beskrivningar av kraschade socio-ekonomiska villkor uppmanade till revolution, så kom förstås vänstergrupper att förespråk sådan realistisk fiktion. 
 En av kinas största författare Shen Congwen (1902-1988) har sitt ursprung bland lantbefolkningen i Hunan som han också skildrat i sina romaner, men har även beskrivit ett eländigt liv i armén under tidigt 1900-tal. Hans romankonst tystnade en tid före kulturrevolutionen och han ägnade sig mer åt kulturhistoria.
En del av hans verk finns översatta till svenska.

Kommunistpartiet tar över - Mao Zedong
  Men litteraturen skulle underordna sig progressiv politik, ansåg förstås kommunistpartiets ledare Mao Zedong (1893-1976. Marxismen ansåg han skulle reformera samhället och raskt lät han nationalisera förlagsverksamhet och lät styra över författandet genom ”China Writers’ Asssociation” grundad 1953. 
Litteraturen härefter och fram till kulturrevolutionens slut 1976, blev i mycket ”manualer” för hur man handskas med sturiga tidigare landägare eller apatiska bönder. Emellertid så skrevs det en och annan progressiv historisk roman, varav en del fortfarande är populära. Så t ex  s (1915-95) ”Song of Youth” (1958) som har sålt mer än 5 miljoner ex på tjugo språk. Konstigt nog aldrig på svenska. Det är en bildningsroman som utspelas på 1930-talet som i kulturrevolutionens anda beskriver hjältinnans förvandling från melankolisk intellektuell till hängiven reolutionär. Genom att läsa marxistisk teori lär hon sig älska socialismen. 
  Sådana blev böckerna, pliktskyldigast optimistiska, efter det att Mao lanserat det Stora språnget framåt. (1958-62) och hans viceminister uppmanade till revolutionär realism och revolutionär romanticism. 


Popular Chinese Literature and Performing Arts in the People's Republic of China, 1949 - 1979 /edited by Bonnie S. McDougall. - Berkeley : University of California press, 1984. - 341 s. : Index.



Tiden efter Mao
Politik och synsätt ändrades tvärt efter Maos fall. Nu skulle författarna stötta ”de fyra moderninseringarna” av jordbruk, industri, teknologi och försvar. Maos efterträdare Deng Xiaoping (1904-97) övergav Maos monomana värnande om landsbygden och betonade mer vikten av industrialiserng och urbanisering. 
”Reformlitteratur” sysslade mer med vad individen fick betala för moderniseringen av samhället, som i Zhang Jies (f 1937) ”Tunga vingar” (på sv 1986 ; Leaden Wings, 1981) en psykologisk roman om föräldrar som är hängivna plikten och ungdomar som försöker förverkliga sig själva. Zhang var också en av de första författarna som återvände till teman som romantisk kärlek, sådant som varit helt otänkbara litterära motiv under Mao-eran. Författarinnan tangerade ämnet iandra böcker som i den kontroversiella ”Love Must Not Be Forgotten” (1979) friheten i att välja partner och älskare. Boken skapade debatt just kring utomäktenskapliga förbindelser. Debatt skapade också den 1987 publicerade
1987 romanen Arken (Fangzhou) , som var av någon recensent ansågs uppseendeväckande. Här skildras tre yrkeskvinnor som lever tillsammans utan män. Att kvinnor skulle kunna välja att leva ensamma med sina barn och yrkesarbeten och vara tillfreds med detta val var vid denna tid också smått sensationellt. Många som läste romanen reagerade på Zhang Jies sätt att skildra män, som upplevdes som alltför negativt. 
  Nu är det kanske inte så radikalt, men det beror på hur man ser det. Det kinesiska samhället är t ex inte så patriarkaliskt i alla stycken som många vill se det. Inte heller har det saknats feministiska föregångare. Några är nämnda här ovan, Zhan Jie, Lin Tai-Yi, Pearl Buck. Kina är emellertid ett väldigt stort land och har ett stort antal folk med skilda traditioner. Sålunda finns ju de snudd på matrialkaliska folken i Yunnan som börjar uppmärksammas allt mer. En bok som skildrar livet i ett sådant samhälle inifrån (Mosuofolket) är förstås Yang Erche Namus Döttrarnas rike, på svenska 2004. (Se mer här). 
  En av kinas största författare Shen Congwen (1902-1988) har delvis sina rötter ur ett av de minoritetsfolk där kvinnor traditiionellt alltid haft större frihet än bland hankineserna, nämligen miaofolket i Hunan (sydvästra Kina). Så helt omedvetna om feministiska strömningar torde inte den blldade kinesen vara.

Xungen-litteratur (Ungefär säka efter-rötterna-litteratur)
En litterär riktning under 1980-talet som menar att man bör hämta sina förebilder i de inhemska och folkliga traditioner som förtrycktes under KulturrevolutionenXungen wenxue-författarna vänder sig mot västerniseringen av det kinesiska skriftspråket och strävar efter att skapa litteratur som är i harmoni med det kinesiska språkets egenskaper och befriad från ideologi. 

Kända författare bland andra Han ShaogongA ChengLi RuiMo YanJia Pingwa och Wang Anyi. Vissa anser även att Gao Xingjians roman Andarnas berg och novellsamling När jag köpte ett spinnspö åt farfar tillhör genren då de belyser Kinas natur och minoritetsfolkens kulturer.
se sid 245-255.
Lodén, Torbjörn
Ut ur järnhuset - kinesisk litteratur efter Mao. - 
  Efterord till antologin ”Kina Berättar : Solskenet i munnen. - Tranan, 2004.
  -En tidigare version av artikeln publicerades i Karavan // 2001:1.



Kinas utveckling mot ett modern samhälle.
Kinas ekonomiska och sociala utveckling efter en reviderad konstitution 1982 har också resulterat i en explosion av underhållningskultur, där kvinnliga författare med kvinnliga teman tar plats. Så har vi ju t ex den inte oävna deckar-författarinnan Diane Wei Liang (Hemsida) som ju finns representerad på svenska med ett par romaner om den kvinnliga privatdetektiven Mei Wang i Peking. Böckerna saknar inte intresse för den som vill skaffa sig en bild av livet i det moderna Peking.  (Jadeögat, 2007 ; De dödas fjärilar, 2009). Men kvinnliga författare är representerade i andra sammanhang, bland annat genom ett antal biografiska böcker:

Exilförfattare
Anchee Min
debuterade 1994 med den självbiografiska "Röd azalea" (Red Azalea), i vilken hon berättar om sina ungdomsår i kulturrevolutionens Kina. Romanen "Farväl Shanghai" (1995) utspelas också under kommunisttiden medan "Kejsarinnan Orkidé” (2004, Empress Orchid), är första delen i en planerad trilogi, och har handlingen förlagd till mitten av 1800-talet och är en berättelse om Kinas sista kejsarinna, en konkubin som lyckas muta sig in i den kejserliga sängkammaren. I sin anmälan skrev Lars-Olof Franzén: "Anchee Min framhåller att hennes berättelse i detalj bygger på verkliga händelser, dekret och maktförskjutningar men dess litterära värde skapas av att hon samtidigt går in i Orkidés inre liv på ett sätt som förbinder det förflutnas diktatur med författarens egna erfarenheter" (DN 2004-09-19). 

 
  Man får väl betrakta Jung Chan som en exilförfattare, hon är sedan länge bosatt i Storbritannien. Hon slog igenom internationellt 1991 med den självbiografiska Vilda svanar, en bok som sålt i mer än 10 miljoner exemplar och översatts till ca 30 språk. Tillsammans med sin man Jon Halliday, brittisk historiker, publicerade hon 2005 en lika kritisk som uppmärksammad och omdebatterad biografi om Mao ZedongMao: den sanna historien. Dessutom har hon liksom Anche Min skrivit en biografi om Cixi, ”Den sista kejsarinnan av Kina”, 2014.

Utgivning i Sverige de senaste åren
En titt i Libris ger förhanden att det getts ut en hel del romaner från Kina de senaste åren. Bla annat då en liten roman som skildrar en ung flickas liv bland ett annat av minoritetsfolken, nämligen evenkernas liv. Boken är ”Ett brokigt band om renens horn” (2017) av Keradam Balajieyi (f 1942). Författaren är dotter till evenkernas sista kvinnlig shaman och har levt hela sitt liv som evenk i skogen. (Se mer här)

Omtalade ej översatta författare:

Chi_Zijian

Chi Zijian    wiki  Paper-rebuplic.org
 Altaic storytelling - Evenki placenames i romanen ”Last Quarter of the Moon.


Science fiction igen
Cixin Liu wiki torde vara den mest omtalade av nutidens SF författare och han har erhållit ett flertal priser. Finns inte på svenska ännu. Hans mest kända verk torde vara The three body problem, (2007) med forts. 

Kinesisk poesi - wiki

Världslitteratur.se

Jkpg bibl


© Staffan Jansson 2017