Porslin och keramik 


Kontakter med Amerika??
 

PORSLIN OCH KERAMIK I KINA

Kermik i KinaPorslin, Folkligt porslin, Transition, Färgfamiljerna, Jingdezhen, Exportporslin, Kompani- och vapenporslin, Svenska Ostindiska Kompaniet. Porslinsmärken. Gravgåvor och efterlivet. 
(Källa till mycket: Gremner: Det blåvita guldet från Kina)
Chinese cheramics
Chinese Porcelain and the history of ceramics in China
Chinese pottery swirls
Interpreting ”Overseas Chinese” Ceramics Found in Historical Archaeology Sites / Philip P Choy

Finaste porslin, kejserligt porslin kallas guan yao. Från 1400-talet märktes med med kejsarens märke. Folkligt porslin min yao, tillverkades för inhemskt bruk och export.  Exportporslin tillverkades i enorma kvantiteter för Europa och USa från 1500-talet och fram till 1900-talets början. 

Canton China virtual museum

Nilsson, Jan-Erik
Chinese Export Porcelain for the West : A short introduction. - (Gotheborg.com)

Famille Rose - Bilder Pinterest
Gray, Anthony

Antique Chinese Famille Rose Porcelain


 

Monkhouse, W. Cosmo (William Cosmo), 1840-1901
A history and description of Chinese porcelain / by W Cosmo Monkhouse ; with notes by Stepyen W Bushell. - New York : Cassell and company, 1901. - 176 p : ill.

Hobson, R. L. (Robert Lockhart), 1872-1941
Chinese pottery and porcelain : an account of the potter's art in China from primitive times to the present day / By R L Hobson. - New York : Funk and Wagnalls, 1915.
  Vol 1. - Pottery and early wares. - 227 p. : ill.
  Vol 2. - Ming and Ching Porcelain. - 326 p. : ill. : Index.


Watt, James C.Y
China : Dawn of golden age 200-750 AD. - New York : The Metropolitan Museum of Modern Art, 2005. - 391 p. : ill. : Index.



FÖRHISTORIEN

Se: 
Myrdal, Eva
Kina före Kina / Eva Myrdal ; [faktagranskning: Magnus Fiskesjö, Chen Xingcan ; illustrationer: Ocias Design ; foto: Karl Zetterström]. - Stockholm : Östasiatiska museet, 2004. - 181 s. : ill. - (Östasiatiska museets utställningskatalog ; 57)

600.000 – 200.000 år sedan Tidig paleolitisk tid (Pekingmannen, Homo erectus)
200.000 – 50.000 år sedan.  De första Homo sapiens (Mellanpaleolitisk tid)
50.000 – 12.000 år sedan.      Homo sapiens sapiens (Sen paleolitisk tid)
12.000 - 2000 f kr                     Neolitisk stenålder. Se vidare här:

2200 - 1750 f kr           Xiadynatin (mytisk epok)
1750  - 1028 f kr           Shangdynastin 
                                            Nonfigurativ keramik. Brons.
1028  -  256 f kr           Zhou (Chou) dynastin
   441  - 441 f kr            De stridande staterna period.
                                              Konfucius [Kong Fuzi] ev född 551 - död 479 f kr). (Lao Zi
                                               och Taoismen. Mo ti (Mozi).


DET KEJSERLIGA KINA

221-206 f kr            Qin-dynastin Wiki. (Shi Huangdi 221-210 f kr)              


Seden med gravgods börjar nu på allvar och trappas upp senare under Han.

Man menar att människooffer av tjänstefolk ersattes av t ex terrakottafigurer o a som den döde hade nytta av i dödsriket. Berömda är de överväldigande massor av terrakottasoldater som följde Qin Shi Huang Di i graven. Hans gravbygge lade grunden till en allt växande kermikindustri under den kommande Han-dynastin.

Qin Shi Huang Di som blev känd för att börja bygget av den långa Kinesiska muren, anlade vägar och standardiserade mått och vikt. Ökänd är han för att ha bränt alla böcker i landet (med undantag för spådomsböcker och de som handlade om medicin och jordbruk). 
  I litteraturen träffar vi Qin Shi Huang Di i "Muren och böckerna”en dikt av Evert Taube som först publicerades i diktsamlingen Septentrion år 1958


206 f kr - 220 e kr       HAN-DYNASTIN  Wiki
Efter Qins död efterträddes av sin son, men det blev Liu Bang, som senare tog sig namnet Kao Tsu/Gaozu, som blev Han-dynastins verklige grundare. Konfucianismens pliktmoral återupptogs nu.  Sidenvägen öppnades nu upp och Kina bedrev handel med när och fjärran, även länderna runt Medelhavet. Under den här perioden startade den keramiska produktionen i Jingdezhen, den blivande porslinsmetropolen. [Sökn].
Under perioden mötte Kina också Buddhismen. Buddhistisk konst fick ett starkt inflytande på porslinets dekor, motiv och former. Buddhismen inflytande formligen
 svepte över Kina för att sedan forsätta till Japan. Hanperiodens lergods är vanligtvis mörkgrått eller rödaktigt. Tre olika glasyrer användes för att göra föremålen dekorativa. Det var en transparent, en brun och en grön glasyr. Man kan se hur keramiken hämtat sitt formspråk från bronsföremål. Som vanligt var användningsområdete för keramik dels bruksföremål och dels som gravgods för de avlidnas välgång efter döden. Föremål som varit dyrbara bronser ersattes nu av lergods som gravgåvor. Bland den tidiga keramikens djurmotiv förekommer ofta hästar. En av anledningarna var att den baktrisk-turkomaniska hästen introducerats i Kina och den blev mäkta populär både som drag- och riddjur. (Ferghanahästen).
  Man kan säga att export av lergods från Kina börjar nu, främst till övriga Asien.
                                    


221-589                         De tre kungadömena och De sex dynastierna. (Buddhismen 
                                         kommer till Kina)
386-535                         Norra Wei
502-556                         Liang

581-618                          SUI-DYNASTIN
Efter en tids splittring enades Kina igen under Sui-dynastin. De inre stridigheterna fortsatte emellertid. Inom keramiken hände inget nytt, utan tillverkningen fortsatte i traditionell stil, eller snarare utgjorde en övergångsfas mellan Han och Tangkeramiken. 

618-906                         TANG-DYNASTIN        China online museum
Tangdynastin utmärktes av utveckling och välfärd. Dörrar öppnades mot främmande länder och nya influenser släpptes in. Sidenvägens handel blomstrade och ideologiskt samsades konfucianismen med taoism och buddhism. Under perioden uppfanns boktryckarkonsten. Även keramikens utvecklades positivt bl a på så sätt att vad som kom att kallas protoporslin tillverkades. Protoporslin kan ses som en föregångare till det första äkta porslinet kallat Dingyao, som också tillverkades under Tang. 
  Periodens välbesuttna omgav sig med underhållare som framförde dans och musik. Många lerfigurer från tiden föreställer sådana underhållare. Tjänarfigurer förekommer som gravgods liksom de vanliga lerhästarna av ferghansk typ från Persien. Mest berömd är Sancaikermiken (Sanci = tre färger). Det användes förvisso fler nyanser än så. Bärnsten, grönt, gult, blått och grått som gärna lades på som rinnande glasyr. Kobolt var källan till den blå glasyren och importerades från Persien och var därmed både sällsynt och kostsamt. Ett intresse för enfärgat lergods, särskilt vitt, brunt, celadon och just kobolt banade väg för Songdynastins (960-1279) smak för monokrom glasyr, elegant form det och stänkglaserade bruna och svarta godset. Brännugnarna höll under perioden ca 800 grader.   Sanci producerades bl a i Gongxian i Henan, Loyang och Huangbao i Shaanxi.

[Baoping, Li
Chemical Fingerprinting : tracing the origins of the green-splashed white ware / Li Baoping, Chen Yuh-shiow and Nigel Wood. - pdf
]


907-1125                        LIAO-DYNASTIN wiki  
907-960                         De fem dynastierna    
                       
960-1279                       SONG-DYNASTIN. Wiki cm
  Under Songdynastin var den äkta porslinsvaran fortfarande sällsynt och perioden var framförallt keramikens glanstid. Det porslinsliknande stengodset var enkelt och smakfullt i såväl färg som form. Ett tjockglaserat stengods kallat Junyao (Jun keramik) tillverakdes framfördallt i Henanprovinsen. Glasyr allt från lavendelblå till grå eller grönaktig. Även den mörkglaserde bruksvaran Jianyao. Under Song och fram till Ming-dynastin tillverkades ett stengods med en glasyr lika ren och vackert grön som jade. I Europa blev den keramiken känd som Celadon. I Kina kallas den Longquan efter området i Zhejiangprovinsen. Även ett tunt porslin tillverkades kallat Dingyao främst för inhemsk marknad. I södra Kina, bl a vid ugnarna i Jingdezhen, tillverkades vid den här tiden ett prslin kallat Qingbai med blekt blågrön glasyr. Qingbai fortsattes att tillverkas fram till Ming-dynastin. 
 Den delikata Songkeramiken har inspirerat många svenska keramiker, bla a Wilhelm Kåge, Bernt Friberg vid Gustavsberg samt Gunnar Nylund och Carl Harry Stålhane vid Rörstrand

1280-1368                     YUAN-DYNASTIN (Mongolisk dynasti)
Mongolerna lät starta porslinstillverkning vid Fuliang Ceramic Bureau i Jingdezhen som skulle producera porslin till hovet. Detta blev faktiskt grunden till den stora porslinsproduktion som skujlle följa under kommande Ming- och Qing-dynastinerna.
Jingdezhen hade alla förutsättningar som behövdes för porslinstillverkning.
  Olika åsikter finns om när kobolt först användes till dekor, men det är fastställt att det användes under Yuan-dynastin. Till det mest berömda porslinet från tiden hör ett par tempelvaser som tillhör sir Percival Davids samling som i dag finns utställd på British Museum. Några är daterade 1351. Koboltdekoren vadrierade under Yuan frå gråaktig till blå och ibland till nästan svart. Färgen berodde på renhet och koncentration. Porslin med blå dekor gjorde succé joch det blev mycket efterfrågat. Porslin från Yan är sällsynt på autktionsmarknaden och går till mycket höga priser. Det tillverkas mycket kopior som utges för att vara äkta och i många fall är det svårt att avgöra äktheten på porslinet. 


1368-1644                     MINGDYNASTIN (Hankineser dominerar åter)

 Ming-dynastin var en period av sällsynt uppfinningsrikedom när det gällde keramik och porslin. Nya tekniker och nya färger såg dagens ljus.  Yongle kejsaren (1402–24) var sällsamt nyfiken på andra länder, (det var nu enucken Zheng He's gjorde sina forskningsresor runt halva jorden). En hel del keramik var inspirerad av muslimska metallarbeten. Under  Xuande perioden (1426–35) infördes en teknisk förbättrding när koboltblått användes som underglasyr. Tidigare hade kobolt var en skimrande färg, men genom att tillsätta mangan blev färgen mer suddig men linjer mer klara. Xuandeporslin anses nuförtiden vara det mest utsökta av mingporslinet.

  Det dröjde till en bit in på 1500-talet innan europeerna kom att uppskatta och importera det kinesiska porslinet. Men nu blev efterfrågan enorm. Porslin består av den vita leran kaolin, fältspat och kvarts. Ordet kaolin kommer av Gaolin/Kan-lung  som är namnet på staden där leran först upptäcktes. (Nära det mer kända Jingdezhen). Vid bränning av lera i temperaturer på 1300 - 1350 grader sker en sammansmältning av materien kallad sintring. Porerna i godset täpps ihop och resltatet blir ett kärl motståndskraftigt mot vatten. Tätt helt enkelt. Långt ifrån allt porslin som tillverkades vid den här tiden var kejserliga mästerpjäser. En stor mängd bruksföremål tillverkades för vanligt folk och i sinom tid för närliggande länder. Vardagsporslinet kallades min yao.

Yongle 1403-24

    1368-1398                        Hongwu - grundaren av Mingdynastin.
Han utsåg Nanking till huvudstad. Motsatte sig all handel med andra länder. Vid Jingdezhen tillverkades under hans tid prslin med underglasyrer i rött och blått, samt överglasyr i rött och olika monokromer. 


    1403-1424                        Yongle
 Kejsar Yongle gjorde Beijing till huvudstad, där han upprättade kejsarpalatset ”Den förbjudna staden”.  Yongle var förtjust i konst och historia och dessutom intresserad av sjöfart och handel med främmande länder. De första blåvita pjäserna från Mingperioden var enkla, tillgången till kobolt varierade och resultatet blev att tidiga Ming är sparsamt dekorerade. Massan känns mjuk och fotringen är sandig. 

    1426-1435                        Xuande
  Kejsaren Xuande vadr son till Yongle, och hade liksom fadern en konstnärlig ådra. Eftersom han fattade tycke för det blåvita porslinet utvecklades framställningskonsten och porslin från epoken har ofta hög kvalitet. Det är nu (eller möjligen under Chenghua som det första gula kejserliga porslinet tillverkades. Gult var kejsarens och hovets färg. Det kejserliga porslinet guan yao, är ofta märkt med nien hao.

    1465-1487                        Chenghua
    1488-1505                        Hongzhi
    1506-1521                         Zhengde
    1522-1566                         Jiajing
    1567-1572                          Longqing
    1573-1619                          Wanli

   1582-1620).  
   1621-1627                          Tianqi
    1628-1644                         Chongzhen
    
1644-1912                      Qing-dynastin (Manchurisk dynasti) 
Wiki     ChinaOnlineMuseum.
  Manchuerna från norr utropade sig år 1644 som härskare av Kina. Flera av kejsarna under Qingdynastin var kultur- och konstintresserade. Porslinet från den här tiden efterliknade gärna tidigare dynastiers som man beundrade och porslinet märktes ofta med tidigare kejsares regeringsmärken. Men under Qing introducerades en mängd nya tekniker för porslinstillverkning och man nådde den högsta kvaliteten hittills. En viktig faktor för porslinsindustrin var handelskontakterna med Europa som var som störst under slutet av 1600-talet 1700-talet. Exportporslin tillverkades i stora mängder. Porslin för inhemskt bruk höll emellertid mycket högre klass. Det bästa tillverkades förstås för hovet och det kallas guanayo. Jingdezhen var förstås en av de viktigastde produktionsorterna men Dehua i Fujianprovinsen var också viktig där det vita porslinet kallat blanc de chine tillverkades. 
     1644-1661                         Shunzhi
Oroliga tider. Transitionsporslin. Ingen tillverkning för hovet.

     1662-1722                         Kangxi
Nu tillverkades den bästa keramik gjorts i Kina. Under orostiderna före Qing förstördes tillverkningen i Jingdezhen, men återppbyggdes fabrikerna och kejsaren var mån om tillverkningen.

     1723-1735                         Yongzheng
     1736-1795                         Qianlong
     1796-1820                         Jiaqing
     1821-1850                         Daoguang
     1851-1861                          Xianfeng
     1862-1873                         Tongzhi
     1874-1908                         Guangxu
     1909-1912                          Xuantong
     1916                                    Hongxian

1914-1948                              Republik   
1949-                                      Folkrepublik              

LITTERATUR

Gremner, Anna, 1983-     
Kinesiskt porslin : det vita guldet / Anna Gremner & Björn Gremner. - Göteborg : AntikWest, 2011. - 144 s. : ill. 

Gremner, Anna
Det blåvita guldet från Kina / Anna Gremner och Björn Gremner. - Göteborg : AntikWest, 2005. - 143 s.  : ill.


De Waal, Edmund
Den vita vägen. - 2017.  Elib

Keramikern Edmund de Waal spårar porslinets brokiga och spännande historia.

En näve lera från en kinesisk bergsluttning bär på ett löfte: med rätt behandling kan den förvandlas till skinande, vitt porslin. En magisk process som har fascinerat människor i alla tider. de Waals resa påbörjas i Kina och går sedan vidare ut i världen, till Venedig, Versailles, Dublin, Dresden, South Carolina och Cornwall.      

The use of blue on Chinese porcelain of the Ming Dynasty, 1368-1644. - Fogg Art Museum, 1947. - 12 p.
  Oillustrerad utställningskatalog, litt. 

vau© Staffan Jansson 2017