- Kronologi
- Arkeologi och tidig historia 600.000 f kr - 2000 f kr
- ”Mytisk tid” Xia, Shang, Zhou 2200-441 f kr
- QIN 221 fkr - 206 f kr (Shi Huangdi 221-210 f kr)
- HAN 206 f kr - 220 e kr.
- De tre kungadömena 221-589
- Norra Wei 386-535
- Liang 502-556
- Sui 581-618
- TANG 618-907
- Liao 907-1125
- SONG 960-1279
- Yuan 1279-1368 (Mongolisk dynasti)
- MING 1388-1644
- QING 1644-1912 (Manchurisk dynasti)
- Kina efter 1912
- Några centrala personligheter i Kinas historia
FÖRHISTORIA
600.000 – 200.000 år sedan Tidig paleolitisk tid (Pekingmannen, Homo erectus)
200.000 – 50.000 år sedan. De första Homo sapiens (Mellanpaleolitisk tid)
50.000 – 12.000 år sedan. Homo sapiens sapiens (Sen paleolitisk tid)
12.000 - 2000 f kr Neolitisk stenålder. Se vidare här:
2200 - 1750 f kr Xiadynatin (mytisk epok)
1750 - 1028 f kr Shangdynastin
Nonfigurativ keramik. Brons.
Tiden mellan järnets införande omkring 600 f kr och återupprättandet av ett ett långlivat kejsardöme under Tangperioden anses av måga vara en speciell tid. Splittringen fick ge vika för politdisk enhet och kulturell standardisering.
Loewe, Michael
Ett kinesiskt välde växer fram. - 6 s. :ill.
= Sid 246-251 i: ARKEOLOGI, 1981.
1028 - 256 f kr Zhou (Chou) dynastin
441 - 441 f kr De stridande staterna period.
Konfucius [Kong Fuzi] ev född 551 - död 479 f kr). (Lao Zi
och Taoismen. Mo ti (Mozi).
DET KEJSERLIGA KINA
221-206 f kr Qin-dynastin Wiki. (Shi Huangdi 221-210 f kr)
Seden med gravgods börjar nu på allvar och trappas upp
senare under Han. Man menar att människooffer av
tjänstefolk ersattes av t ex terrakottafigurer o a som den
döde hade nytta av i dödsriket. Berömda är de
överväldigande massor av terrakottasoldater som följde
Qin Shi Huang Ti i graven. Qin Shi Huang Di som blev
känd för att börja bygget av den långa Kinesiska muren
anlade vägar och standardiserade mått och vikt. Ökänd är han för att ha bränt alla böcker i landet (med undantag för spådomsböcker och de som handlade om medicin och jordbruk).
Litt:
Sima, Qian
Kinas förste kejsare / Sima Qiaan ; Översättning och inledning av Bengt Pettersson. - Stockholm : Natur & Kultur, 2016. - 210 s..
Orig:s titel: Shiji. (Urval)
206 f kr - 220 e kr Han-dynastin
Han dynastin regerade Kina med bara mindre avbrott under 400 år. Den eran brukar kallas en gyllene tid i Kinas historia. Under den här tiden gjordes många vetesnkapliga och konstnärliga framsteg. T ex brukandet av järn, (500 år före andra), införandet av konfucianismen som statsfilosofi och uppfinningen papper.
Han enade det kinesiska kärnlandet och expanderade dess gränser in i Korea, norra Vietnam och inre Mongoliet. Expeditioner till Centralasien ledde till grundandet av Sidenvägens handelsled som gav kineserna handel så långt bort som Indien, Persien, Grekland och Rom. Den stora muren byggdes också ut, ty man drabbade ständigt samman med de påträngande nomadfolken från Centdralasien, särskilt Xiongnu.
Hanregimen refererar man till antingen som Västra- eller Östra Han beroende på var huvudstaden var belägen. Antingen i öster Chang’an eller Louyang 25 e kr.
Kejsaren var en absolut monark som alltid hade en väldig armé till sitt förfogande, mest för att försvara rikets gränser. Han var inte så expansivt aggressivt som tidigaare dynastier. Efter alla krig som varit höll man också skattetrycket lågt så att lantbruk och handel kunde blomstra.
Att använda moralfilosofin konfucianismen som karriärväg i admnistrationer hindrade aristokrater att tillskansa sig för mycket makt. Han byggde konfucianistiska universitet som tränade studenter att följa sina lärares rekommendationer och råd. De utbildades i kinesisk historia, litteratur och konfucius lära. Den senare betonade sonlig vördnad och vikten av att leva ett harmoniskt liv. Detta kan mycket väl ha bidragit till stabiliteten under eran. En stabilitet som just uppmuntrade vetenskapliga innovationer som användande av järn och papper, som i sin tur ledde till användandet av bättre verktyg, som gjorde lantbruket enklare och effektivare, vilket i sin tur ledde till rikets tillväxt och stabilitet.
202 f kr Rebelledaren Liu Bang blir kejsare av kina och kallar sig Gaozu of Han
(c 256-195 f kr) efter att ha störtat Qindyanstin och bekämpat alla andra rebellfraktioner.
141 f kr Han-dynastins mest kända härskare kejsar Wu (156 f kr - 87 f kr) expanderar riket, uppmuntrar konfucianismen och etablerar Sidenvägen som handelsrutt.
9 f kr Wang Mang utnyttjar en succesionskris och intar Hantronen.
184 e kr Efter år av svagt styre och fruktansvärda svältår gör bönderna upppror i GulaTurbanupproret som det tar Han-härskaren 21 år att slå ner.
220 e kr Kejsare Xian (181 e kr - 234 e kr) tvingas att abdikera, något som avslutar Han-dynastin. Krig bryter ut mellan aristokrater och Kina uppnår ingen enighet än på 250 år.
Efter Qins död efterträddes av sin son, men det blev Liu Bang,
som senare tog sig namnet Kao Tsu/Gaozu, som blev Han-
dynastins verklige grundare. Sidenvägen öppnades nu upp och
Kina bedrev handel med när och fjärran, även länderna runt
Medelhavet. Under den här perioden startade den keramiska
produktionen i Jingdezhen, den blivande porslinsmetropolen.
[Sökn]. Under perioden mötte Kina också Buddhismen.
Buddhistisk konst fick ett starkt inflytande på porslinets
dekor, motiv och former. Buddhismen inflytande formligen
svepte över Kina för att sedan forsätta till Japan.
Under århundradena närmast efter Han-dynastins slutlig sammanbrott år 220 e kr genomgick Kina en tid av politisk koch kulturell splittring, då södra och norra delarna av landet följde helt olika kurser.
Twitchett, Denis
Kejsardömet Kina och dess grannar. - 5 s. : ill.
= Sid. 266-271 i: ARKEOLOGI, 1981.
221-589 De tre kungadömena och De sex dynastierna. (Buddhismen
kommer till Kina)
386-535 Norra Wei
502-556 Liang
581-618 Sui-dynastin
Efter en tids splittring enades Kina igen under Sui-dynastin. De
inre stridigheterna fortsatte emellertid.Bnet börjar användas.
618-906 Tang-dynastin
Intermission: ett avbrott i Tang då Kinas enda officiellt erkända kejsarinna
härskade, Wu Zetian (i boken Wu Tsertien) eller Wu Zhao, som innehade
makten under Zhoudynastin (690-705).
907-1125 Liao-dynastin wiki
907-960 De fem dynastierna
960-1279 Song-dynastin
1280-1368 Yuan-dynastin (Mongolisk dynasti)
1368-1644 Ming-dynastin (Hankineser dominerar åter)
1368-1398 Hongwu
1403-1424 Yongle
1426-1435 Xuande
1465-1487 Chenghua
1488-1505 Hongzhi
1506-1521 Zhengde
1522-1566 Jiajing
1567-1572 Longqing
1573-1619 Wanli
1621-1627 Tianqi
1628-1644 Chongzhen
1644-1912 Qing-dynastin (Manchurisk dynasti) Wiki
1644-1661 Shunzhi
1662-1722 Kangxi
1723-1735 Yongzheng
1736-1795 Qianlong
1796-1820 Jiaqing
1821-1850 Daoguang
1851-1861 Xianfeng
1862-1873 Tongzhi
1874-1908 Guangxu
1909-1912 Xuantong
1916 Hongxian
1914-1948 Republik
1949- Folkrepublik