Historia och arkeologi  : en kanon

FÖRHISTORIA

600.000 – 200.000 år sedan Tidig paleolitisk tid (Pekingmannen, Homo erectus)
200.000 – 50.000 år sedan.  De första Homo sapiens (Mellanpaleolitisk tid)
50.000 – 12.000 år sedan.      Homo sapiens sapiens (Sen paleolitisk tid)
12.000 - 2000 f kr                     Neolitisk stenålder. Se vidare här:

2200 - 1750 f kr           Xiadynatin (mytisk epok)
1750  - 1028 f kr           Shangdynastin 
                                            Nonfigurativ keramik. Brons.

 Tiden mellan järnets införande omkring 600 f kr och återupprättandet av ett ett långlivat kejsardöme under Tangperioden anses av måga vara en speciell tid. Splittringen fick ge vika för politdisk enhet och kulturell standardisering.

Loewe, Michael
Ett kinesiskt välde växer fram. - 6 s. :ill.
= Sid 246-251 i: ARKEOLOGI, 1981.

1028  -  256 f kr           Zhou (Chou) dynastin
   441  - 441 f kr            De stridande staterna period.
                                              Konfucius [Kong Fuzi] ev född 551 - död 479 f kr). (Lao Zi
                                               och Taoismen. Mo ti (Mozi).

DET KEJSERLIGA KINA

221-206 f kr                  Qin-dynastin Wiki. (Shi Huangdi 221-210 f kr)
                                      Seden med gravgods börjar nu på allvar och trappas upp
                                      senare under Han. Man menar att människooffer av
                                       tjänstefolk ersattes av t ex terrakottafigurer o a som den                
                                       döde hade nytta av i dödsriket. Berömda är de
                                       överväldigande massor av terrakottasoldater som följde
                                       Qin Shi Huang Ti i graven. Qin Shi Huang Di som blev        
                                       känd för att börja bygget av den långa Kinesiska muren                                           
                                       anlade vägar och standardiserade mått och vikt.                                               Ökänd är han för att ha bränt alla böcker i landet (med undantag för spådomsböcker och de som handlade om medicin och jordbruk).

Litt:
Sima, Qian
Kinas förste kejsare / Sima Qiaan ; Översättning och inledning av Bengt Pettersson. - Stockholm : Natur & Kultur, 2016. - 210 s..
   Orig:s titel: Shiji. (Urval)

                                         
206 f kr - 220 e kr       Han-dynastin
 Han dynastin regerade Kina med bara mindre avbrott under 400 år. Den eran brukar kallas en gyllene tid i Kinas historia. Under den här tiden gjordes många vetesnkapliga och konstnärliga framsteg. T ex brukandet av järn, (500 år före andra), införandet av konfucianismen som statsfilosofi och uppfinningen papper.
Han enade det kinesiska kärnlandet och expanderade dess gränser in i Korea, norra Vietnam och inre Mongoliet. Expeditioner till Centralasien ledde till grundandet av Sidenvägens handelsled som gav kineserna handel så långt bort som Indien, Persien, Grekland och Rom. Den stora muren byggdes också ut, ty man drabbade ständigt samman med de påträngande nomadfolken från Centdralasien, särskilt Xiongnu.
Hanregimen refererar man till antingen som Västra- eller Östra Han beroende på var huvudstaden var belägen. Antingen i öster Chang’an eller Louyang 25 e kr. 
  Kejsaren var en absolut monark som alltid hade en väldig armé till sitt förfogande, mest för att försvara rikets gränser. Han var inte så expansivt aggressivt som tidigaare dynastier. Efter alla krig som varit höll man också skattetrycket lågt så att lantbruk och handel kunde blomstra.  
 Att använda moralfilosofin konfucianismen som karriärväg i admnistrationer hindrade aristokrater att tillskansa sig för mycket makt. Han byggde konfucianistiska  universitet som tränade studenter att följa sina lärares rekommendationer och råd. De utbildades i kinesisk historia, litteratur och konfucius lära. Den senare betonade sonlig vördnad och vikten av att leva ett harmoniskt liv. Detta kan mycket väl ha bidragit till stabiliteten under eran. En stabilitet som just uppmuntrade vetenskapliga innovationer som användande av järn och papper, som i sin tur ledde till användandet av bättre verktyg, som gjorde lantbruket enklare och effektivare, vilket i sin tur ledde till rikets tillväxt och stabilitet.

202 f kr Rebelledaren Liu Bang blir kejsare av kina och kallar sig Gaozu of Han
 (c 256-195 f kr) efter att ha störtat Qindyanstin och bekämpat alla andra rebellfraktioner.
141 f kr Han-dynastins mest kända härskare kejsar Wu (156 f kr - 87 f kr) expanderar riket, uppmuntrar konfucianismen och etablerar Sidenvägen som handelsrutt.
9 f kr Wang Mang utnyttjar en succesionskris och intar Hantronen. 
184 e kr Efter år av svagt styre och fruktansvärda svältår gör bönderna upppror i GulaTurbanupproret som det tar Han-härskaren 21 år att slå ner. 
220 e kr Kejsare Xian (181 e kr - 234 e kr) tvingas att abdikera, något som avslutar Han-dynastin. Krig bryter ut mellan aristokrater och Kina uppnår ingen enighet än på 250 år.
        Efter Qins död efterträddes av sin son, men det blev Liu Bang,
        som senare tog sig namnet Kao Tsu/Gaozu, som blev Han-
        dynastins verklige grundare. Sidenvägen  öppnades nu upp och
         Kina bedrev handel med när och fjärran, även länderna runt
         Medelhavet. Under den här perioden startade den keramiska
         produktionen i Jingdezhen, den blivande porslinsmetropolen. 
         [Sökn]. Under perioden mötte Kina också Buddhismen.
         Buddhistisk konst fick ett starkt inflytande på porslinets
         dekor, motiv och former. Buddhismen inflytande formligen 
         svepte över Kina för att sedan forsätta till Japan.

Under århundradena närmast efter Han-dynastins slutlig sammanbrott år 220 e kr genomgick Kina en tid av politisk koch kulturell splittring, då södra och norra delarna av landet följde helt olika kurser.

Twitchett, Denis
Kejsardömet Kina och dess grannar. - 5 s. : ill.
= Sid. 266-271 i: ARKEOLOGI, 1981.

221-589                         De tre kungadömena och De sex dynastierna. (Buddhismen 
                                         kommer till Kina)
386-535                         Norra Wei
502-556                         Liang
581-618                          Sui-dynastin

                                        Efter en tids splittring enades Kina igen under Sui-dynastin. De
                                        inre stridigheterna fortsatte emellertid.Bnet börjar användas.

618-906                         Tang-dynastin
           Intermission: ett avbrott i Tang då Kinas enda officiellt erkända kejsarinna
           härskade, Wu Zetian (i boken Wu Tsertien) eller Wu Zhao, som innehade
           makten under Zhoudynastin (690-705). 
907-1125                        Liao-dynastin wiki  
907-960                         De fem dynastierna                            
960-1279                       Song-dynastin
1280-1368                     Yuan-dynastin (Mongolisk dynasti)
1368-1644                     Ming-dynastin (Hankineser dominerar åter)
    1368-1398                        Hongwu
    1403-1424                        Yongle
    1426-1435                        Xuande
    1465-1487                        Chenghua
    1488-1505                        Hongzhi
    1506-1521                         Zhengde
    1522-1566                         Jiajing
    1567-1572                          Longqing
    1573-1619                          Wanli
    1621-1627                          Tianqi
    1628-1644                         Chongzhen
    
1644-1912                      Qing-dynastin (Manchurisk dynasti) Wiki     
     1644-1661                         Shunzhi
     1662-1722                         Kangxi
     1723-1735                         Yongzheng
     1736-1795                         Qianlong
     1796-1820                         Jiaqing
     1821-1850                         Daoguang
     1851-1861                          Xianfeng
     1862-1873                         Tongzhi
     1874-1908                         Guangxu
     1909-1912                          Xuantong
     1916                                    Hongxian

1914-1948                              Republik  
1949-                                      Folkrepublik