Kvinnan i Trojaberättelserna

Det hävdas ständigt som en kvalificerad killgissning att kvinnans position i det gamla grekiska samhället var svag och inskränkt. Vad den uppfattningen kommer ifrån kan man undra. Från något uttalande av Aristotelels kanske?  Vi vet emellertid att vad gäller Sparta så var kvinnans ställning mycket stark och det speglar säkert en kultur som blomstrat före den indioeuropeiska invandringen, som karaktäriserats av ett matrilinjärt samhälle med jordbruk ägt av kvinnor och bosättningar dominerade av kvinnor. 
  Frånsett det, så torde en blind se att i litteraturen, epos, dramer, poesi så dominerar kvinnan och om hon inte dominerar Olympens gudaskara så inte är hon särskilt underrepresenterad där heller. 

  Orsaken till Trojanska kriget sägs ju vara Zeus önskan att människosläktet skulle decimeras, av någon anledning. Men som motor använder han en gudinna för att uppnå detta, nämligen Afrodite. Det var naturligt för henne att stå på trojanernas sida, bl a därför att det var hon som förlett Paris att röva bort Helena från Menelaos i Sparta, vilket ju blev den egentliga orsaken till kriget. 
  Medan Paris var herde, valdes han av gudarna att avgöra afem som skulle få skönhetspriset, Hera, Athena eller Afrodite. Hera lovade honom att bli kung i ett mäktigt rike om han valde henne. Athena lovade att han alltid skulle vara segerrik i strider, men Afrodite utlovade jordens skönaste kvinna, Helena. Men hon var ju redan gift  med kung Menelaos i Sparta. Egentligen var allt Eris fel, tvedräktens gudinna. Se mer om henne nedan.

  I själva verket var det en slump att Agamemnon och Menelaos kom att leda grekerna i striden mot Troja, då orsaken till detta var att Odysseus fått alla de greker som stod på kö för att fria till världens vackraste kvinna Helena, att svära på att stödja den man som Helena (själv) valt till sin äkta make. Det råkade bli Menelaos. Det var genom giftermål med en kvinna med makt som mannen erhöll sin position i samhället nämligen. Helena valde Menelaos och samtliga greker hade ju svurit på att hjälpa honom i tider av bekymmer. Alltså ställde man mangrant upp när striden mot Troja aviserades. Somliga försökte smita undan. T e x Odysseus själv. Andra uttryckte avsky och ånger inför uppgiften. Särskilt då Agamemnon som tvingats av gudinnan Artemis att offra sin egen och Klytaimnestras dotter Ifigenia för att hon inte skulle hålla kvar grekernas flotta i Aulis genom att ständigt ge dem ogynnsamma vindar.  

Kvinnor med anknytning till berättelserna om Trojas fall.
1. Akajerna (Grekerna): 
Helena, gift med Menelaos. Helena blir orsaken (även om förutbestämd av Zeus) till Trojanska kriget.
Hermione, dotter till Helena och Menelaos. Under Trojanska kriget lovar Menelaos bort henne till Akilles son, Neoptolemus.

Klytaimnestra, gift med Agamemon. Hade sonen Orestes samt döttrarna:
Ifigenia, dotter till Agamemnon och Klytaimnestra.
Elektra, dotter till Agamemnon och Klytaimnestra.
Chrysothemis, dotter till Agamemnon och Klytaimnestra. I motsats till syster Elektra tar hon inte hämnd på modern för att denna har en affär med Aegisthus eller mördar deras far. Hon förekommer i Sofokles ”Elektra”.

Hera, överguden Zeus maka. Hon står i en klass för sig. Hera är en av de mest inflytelserika och kraftfulla kvinnorna i den grekiska litteraturen. Hon märks ofta när åsikter bryts och krig utspelas. I Iliaden står hon på grekernas sida, framförallt då Paris retat henne genom hon inte blir vald till den skönaste när tävlingen med prisäpplet gick av stapeln. Hon är ”gudinnan med de snövita armarna" Iliaden 1:55.

Chryseis, Varför Chryses, som hörde hemma i Chryse, befann sig i Thebe när staden intogs (Iliaden 1:366) får vi inte veta. Thebe är ju en stad i Troas, sydost om berget Ida, där Eetion, Andromaches fader härskade.

Briseis, är en dödlig kvinna som inte gör så mycket väsen av sig i Iliaden. Hennes roll är som krigsbyte åt Akilles. Akilles vrede i Iliadens inledning bottnar i att Agamenon som blivit fråntagen sin slavinna, en flicka vid namn Chryseis, istället tvingar till sig Akilles dito Briseis. Senare försöker Agamemnon använda sig av Brieis och fler dyrbarheter därtill för att köpa Akilles lust att fortsätta striden mot trojanerna. Men han bryr sig inte längre. Iliaden 1:184

Thetis, Achillevs mor, nämnd som ”sin mor” Iliaden 1:350


2. Trojanerna.
Kassandra, dotter till kung Priamos och Hekabe. Apollon gav henne siargåva om hon föll för hans kärlek. Hon berövades samma förmåga då hon nekade. Hon förutsade emellertid att Paris skulle bli orsaken till trojanska kriget och varnade för trähästen. Kassandra blev Agamemnons krigsbyte och fördes till Mykene som slavinna. Där mördades hon tillsammanss med Agamemnon av Klytaimnestra.
Hekabe, (Hecuba) gift med Priamos.
Andromake, gift med Hektor, Priamos son. De har sonen Skamandrios, ofdtstd kallas Astyanax, ”Stadens herre”.
Penthesileia, Amazon som stred på Trojas sida amot grekerna.
 
Gudaskaran i Iliaden och Trojasagan:
Afrodite, kärlekens gudinna. (Mor till Aeneas, fadern är Anchises; mor till Eros. Afrodite blev ju Zeus verktyg i kriget. Det var hon som lovat den trojanske prinsen Paris jordens skönaste kvinna (Helena) till maka.
Artemis, jaktens gudinna. Apollons tvillingsyster.
Athena, (Pallas Athena)  stridens och hantverkets gudinna. Står i likhet med Hera och Poseidon på grekernas sida.  Iliaden 1:195

Thetis, havsnymf, mor till Akilles. Gifte med Peleus. (Därav Peliden Akilles)
Eos, morgonrodnadens gudinna, i Iliaden kallad ”den rosenfingrade”. 
   Eos son med Tithonoms är Memnon, kung över ethiopierna som stupade
   för Akilles i tojanska kriget. Iliaden 1:477.
Eris, tvedräktens eller osämjans gudinna. Eris blev aldrig bjuden till Thetis och Peleus bröllop. Som hämnd kastade hon in ett äppole bland gästerna med påskriften ”Till den skönaste”. Detta ledde i sinom tid att Paris fick avgöra tvisten. Därmed kan ju lugnt sägas att ytterligare en kvinna var ansvarig för det Trojanska kriget.

Leto, gudinna, mor till Apollon (tillsammans med Zeus). Iliaden1:9

Muserna, hos Homeros anropas en eller flera muser utan namn och sägs vara Zeus döttrar. Iliaden 1:1 ”Vreden gudinna…” (= Anonym sångmö)- Musernas ledare är emellertid Apollon.

Ett antal dramer med titlar och/eller handling om grekiska kvinnor:

Aischylos: De skyddssökande. (Om Danaos och hans femtio döttrar)
              :  Orestien =  Trilogin Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna

Euripides: 



Se även:
Farron, S: They portrayal of women in the Iliad.

© Staffan Jansson 2017