Källorna till Trojanska kriget 

KÄLLORNA TILL TROJANSKA KRIGET OCH DERAS ÅLDER

HOMEROS - 700-talet

Vissa grundläggande element i Trojacykeln tycks finnas belagda i verk samtida med Homeros, även om han i stort sett negligerade dem. Sen kan man ju undra om dessa rader är tillagda till Hesidos skrifter lite senare?

Men föreställningen om Helenas färd till Troja verkar ju bekräftas ganska tidigt också av Sappfo. Se nedan.

HESIODOS - omkring 700-600 f kr Theogonin ca 700 f kr. Verk och dagar. Det är inte mycket som pekar fram mot Trojasagan i Hesiodos böcker, men ett par passager stöter vi på. I övrigt är det ju skapelsen och det grekiska panteon och skapelsen av detta Hesiodos grundar alla senare mytologiska variantberättelser med. I slutet av Theogoinin antyds Achillevs födelse. (Rad 1003 ff 
"Sedan Psamathe - en hög gudinna och dotter till Nerevs, åldringen nere i havets djup - av den gyllene Kypris lockats till älskog med Aiakos satte hon Folkos till världen. Thetis, den silverfotade, födde åt Pelevs Achillevs, hjälten med lejonmod som genombröt fiendens leder. Av Afrodite, den skönt bekransade, föddes Aeneas sedan hon famnat ömt i kärlek hjälten Anchises uppe på Idas berg med dess många blåsiga klyftor. Efter att Kirke, Hyperions barbarn och Helios’ dotter delat kärlekens bädd med den oförvägne Odyssevs födde hon Agrios, …Två barn, Nausithoos, sedan Nausinoos, födde Kalypso som hade famnat Odyssevs lidelsefullt på sitt läger.
 Se där är namnen på dem som aldrig dödr men har älskat dödliga män och fått barn som liknar saliga gudar.
  Döttrar atill aigisbäraren Zeus, olympiska muser, sjung med er klangfulla stämma nu om ryktbar kvinnor….."
  Så slutar Theogonin.

I Verk och dagar. Rad 156:När även detta släkte dött ut och gömts under mullen skapade Kronos’son på den bördiga jorden ett fjärde, av mera ädelt och råttrådigt slag, heroernas släkte, sprunget ur gudars stam. Som halvgudar brukar de räknas och det var de som föregick oss på den ändlösa jorden. Men i förödande krig och grymt tumult gick de under, somliga  medan de slogs i Kadmos’ land under Thebes sjuportstadens mäktiga mur om Oidipus’ hjordar; andra som farit med skepp över havets gapande avgrund när för en skönlockig kvinnas skull de belägrade Troja - där höljdes många in i dödens slutliga mörker.

Hesiodos och musan, målning av Gustave Moreau


SAPPFO -  (c. 630 – c. 570 BC) Sapfo 16 är ett fragment av en kärleksdikt som uppenbarligen visar att berättelsen om Helena och Troja var väl känd.

Sappfo fragment 16 om Trojanska kriget

Somliga säger en här till häst och
somliga en här till fots, andra säger att
en flotta är vackrast av allt på den
svarta jorden.

Jag säger att vackrast är det som vi älskar.
För var och en är detta lätt att förstå.
Ty hon som vida överträffar alla
andra i skönhet,

Helena, övergav sin man, den bäste,
och seglade till Troja, utan att bry sig
om sitt barn eller om sina kära
föräldrar. Hon blev

vilseledd.
Nu minns jag Anaktoria
som inte är här.

Hellre skulle jag se hennes ljuvliga
gång och ansiktets strålande klarhet
än lydiska stridsvagnar och soldater
till fots med vapen

UNDER 400-TALET BRODERAS BERÄTTELSERNA VERLIGEN UT
 och då verkar Trojasagans olika element vara mer eller mindra självklara. Alltså även de som inte finns hos Homeros. Här sker emellertid en tilldiktning. Variantepisoder uppstår. Så t ex den lite märkliga uppgiften hos Herodotos som senare ligger till grund för dramat ”Helena” av Euripides, att Helena visst inte kom till Troja, utan det var bara en fantom. Själv väntade hon egentligen ut kriget i Egypten, dit Menelaos till slut kom för att föra henne hem!!

HERODOTUS 484-425 f kr Herodotos Historia ca 440 f kr.
Nämner Helena i Egypten. Talar om Ifigenia.
Lästes av dramatikerna:

Euripides 480-406
Sofokles 497-406

Apollodorus från Rhodos 300-talet. Argonautika.

 



© Staffan Jansson 2017