Durrell, Lawrence: Alexandriakvartetten




Alexandriakvartetten (1957-1960) är en roman i fyra böcker av den engelske författaren Lawrence Durrell, publicerade emllan 1957 och 1960. Handlingen utspelas i Egypten före och under Andra väldskriget. De tre första böckerna berättar likartat en rad händelser sedda ur olika synvinklar och av olika personer. Den fjärde är delvis ett tillbakablickande på de tre tidigare berättelserna och utspelas 6 år senare, under Världskriget. Man kan lugnt påstå att den inledande romanen i sviten ”Justine” är smått förbryllande för läsaren och inte på något sätt tydligt utsagd. Som så ofta är i en roman som behöver växa fram, så faller bitarna på plats efterhand. Pretentiöst kan man tycka, men ibland verkligt effektfullt. Temat för böckerna är förstås staden Alexandria, och så förstås kärleken, men mest av allt torde det hela utgöra en existentiell avhandling eller betraktelse.

Berättelserna rör sig kring en man kallad L G Darley (hans namn får vi inte veta förrän i tredje delen, ’Mountolive’) hans kärleksaffärer och vänskapsrelationer i Alexandria. Hans version av händelser kompletteras eller motsägs bitvis av andra karaktärer i böckerna. 

Alexandriakvartetten utgörs alltså av fyra skilda romaner, en för varje perspektiv på samma berättelse. Durrell menar att det finns ingen ”korrekt” version av eller rätt perspektiv på, historia eller skeenden. Här lånar han från Einsteins relativitetsteori som var populär vid den här tiden. Tetralogin är alltså en undersökning av de nödvändiga transformationer man man måste göra, från ett synsätt om en absolut förståelse av sanning och historia, till en relativistisk sådan. (Andra romankomplex med liknande berättarstil är t ex Louise Erdrichs romaner från Turtle Mountain och Faulkners om det fiktiva Yoknapatawpa county).

JUSTINE.
Justine, Den första romanen i tetralogin är medvetet en dunkel, eller kryptisk resa genom en brittisk lärares och blivande författares förflutna i staden. Vi får alltså först senare veta att hans namn är Darley. Darley har nyligen flytt från Egypten till en grekisk ö i Egeiska havet tillsammans med den nu döda älskarinnan Melissas barn. Här rekapitulerar han än en gång sina upplevelser i den en smula sjaskiga hamnstaden, men en stad som för honom ändå framstår i ett romantiskt skimmer på grund av den kärleksaffär som utspelats där. Affären var mellan honom och en kvinna vid namn Justine. Samtidigt berättas om umgänget med andra i staden. Egypter och landsflyktiga som stött samman under ett förebådande av Andra Världskriget. Han möter karaktärer som den levnadsglade rumskamraten Pombal; en bankman kallad Nessim som är Justines riktiga man; en romanförfattare kallad Pursewarden som i slutet begår självmord; en homosexuell doktor vid namn Balthazar; och en gammal polis/underrättelseofficer, Scogie, som är en kuf som ägnar sig åt vad tiden tyckte var tveksamheter som homosexualitet (pederast) och crossdressing och hänger med brittiska sjöman, och som slutligen dödas i ett hatbrott.


 Efter utförliga presentationer av varje bekanskap han har eller hade i Egypten, så kommer till slut berättelsen om Darleys affär med Justine fram. Han möter henne när hon närvarar vid hans föreläsning om den gamle alexandrinske poeten Kavafis (Cavafy), och de börjar ett förhållande som är dömt att bli problematiskt. Det står klart att Nessim känner till deras förhållande, men de fortsätter sin relation trots riskerna med det. De närvarar vid en andjakt på en av Nessims ägor; här äger ett mord att rum, på en man vid namn Capodistria (också en stad som romarna kallade Justinianum!), som var den som våldtog Justine när hon var barn och som skall ha orsakat hennes nymfomani. Justine flyr till Palestina.

BALTHAZAR
Balthazar är den andra romanen, en roman som delvis motsäger Darleys (forfartande anonym berättare ) berättelser i den första boken. Handlingen berättas av Balthazar, som har läst Darleys manuskript (innnehållet i Justine, alltså) och spårar upp honom på en ö i Cykladerna för att ifrågasätta och diskutera hans påståenden om vad som egentligen hänt dem. Samtidigt utbroderas berättelsen av honom via hans dagboksanteckningar som han sedan skänker Darley. Darley får veta om en konspiration mot britterna som involverar även Nessims familj, särskilt hans bror Narouz, en konspiration som utspelas i Egypten och Palestina. Darley får en chock då han också får veta att hans relation till Justine bara var ett knep, en täckmantel,  för att dölja ett annat förhållande hon hade, nämligen med författaren Pursewarden.  Scobies historia får ett slut när han mördas av engelska sjömän i ett hatbrott riktat mot hans ”oanständiga” leverne och sexuella läggning. En konstnär vid namn Clea nämndes som hastigast i ’Justine’, visar sig ha ett nära vänskapsförhållande med Darley och är på sin vakt mot Narouz som åtrår henne. Justine hör talas om en maskerad där hennes vän Toto de Brunel sticks ned med kniv, det avslöjas att han bär hennes ring. Balthazar avslutar boken genom några filosofiska kommentarer kring förhållandet att varje fakta eller händelse i livet bestäms av otaliga oförklarbara motiv. 


MOUNTOLIVE
Mountolive är den tredje boken i kvartetten. Den berättas i tredje person, vilket antyder att detta är den ”sanna” versionen av berättelsen. Här beskrivs David Mountolives tidiga liv i Egypten och hans vänskap med Nessimfamiljen (Familjen Hosnai, som Justine gift in sig i). Han sägs vara en ganska omogen person som använder 
Nessims mor Leila som sin musa och de brevväxlar efter att ha haft en affär under det att han klättrar i en politisk karriär.  Mountolive är nu ambassadör i Egypten, och han anställer Pursewarden som sin assistent. Därmed ignorerar han att Pursewarden sägs vara motståndare till Nessims antibrittiska idéer. Pursewarden begår självmord och Mountolive får i en hast agera mot sina vänner och överge sina allierade. Leila går emellan för att hjälpa sin familj, men Mountolive föraktar henne. Nessim och Justine liver nu i fattigdom och det Egyptiska styret brutaliserar Nessims bondske bror Narouz. Volymen slutar med att Nessim sitter bredvid sin mördare brors kista och funderar över sina missriktade ambitioner. 
  Först i den här volymen introduceras Darley, berättaren från de två tidigare volymerna. Sedd ur Mountolives ögon är han mycket annorlunda jämfört med det intrycket läsaren kan få av honom i de två första böckerna. Ytterligare fakta ges om många av karaktärerna och många mystiska händelser får här delvis sin förklaring.


CLEA
Clea är den avslutande volymen i kvartetten, och här klargörs skenbart händelserna i de första tre böckerna. Darley återvänder till Alexandria när Andra världskriget går mot sitt slut och han ser att alla hans vänner har gått tragiska öden till mötes. Han har heller inga känslor kvar för sina tidigare älskarinnor. Nessim är nu ambulansförare. Clea åldras emellertid väl, och Darley förälskar sig i henne. Balthazar förälskar sig mindre lyckat i en ung skådespelare och hans vänner försöker ”bota” hans homosexualitet. Darley får läsa Pursewardens anteckningar och finner att han själv gått under namnet ”Broder åsna” (alt. Broder röv -Brother Ass). I romanens slutscen räddar Darley Clea från att drunkna under strandparty när Balthazar genom en olyckshändelse skjuter en harpunpil genom hennes hand, en pil som håller henne fast vid ett sjunket skepp. Cleas hand ersätts av en mekanisk protes. Darley kommenterar slutligen att hans insikt om komplexiteten i alltings relativitet som han fått genom att ta del av många perspektiv på sitt eget liv, har danat honom som konstnär.



© Staffan Jansson 2017